Kapitel 8. Energi, del 1. Energiprincipen och olika energiformer.

Nu ska vi börja prata om energi. Du ska nu lära dig energiprincipen och olika energiformer. Du ska  även lära dig vad arbete är och vad effekt är. Vi kommer att prata om vad mekanikens gyllene regel innebär och hur den kan hjälpa dig i olika vardagssituationer. Vi kommer även att prata om vad växthuseffekten är, varför olika energiformer har för energikvalitet och vad det finns för olika energikällor.

Först vill jag att du lär dig energiprincipen. Den är en av fysikens viktigaste lagar.

Energi kan inte skapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas till andra energiformer.

Energi kan vara lagrad i olika energiformer, både i naturen och i tekniska system som människan har skapat. Energiprincipen säger att den energin inte kan förstöras utan bara omvandlas från en energiform till en annan.

Nu ska vi prata om olika energiformer. Det finns massor av olika energiformer.


Solenergi är energi från solljuset. Växter och alger kan omvandla solenergin till kemisk energi. Det gör de med fotosyntesen. Sedan lagrar växten eller algen den kemiska energin i sina blad, frukter, bär nötter och rötter.

Djur, som äter av växter eller alger, lagrar den kemiska energin i sina kroppar och kan med hjälp av syret som de andas omvandla den till rörelseenergi och värmeenergi.

Solenergi kan omvandlas av växter till kemisk energi.
Bild hämtad från:
www.barometern.se

Kemisk energi finns i all mat du äter.
Bild hämtad från:
www.nyvana.nu

Kemisk energi finns i olika bränslen och andra kemiska ämnen som vid olika reaktioner kan bilda värmeenergi och ljusenergi. Exempel på sådana ämnen eller bränslen är tändstickor, grillkol, bensin.

All mat du äter innehåller kemisk energi. När du äter ett äpple eller en hamburgare omvandlar du den kemiska energin i äpplet eller hamburgaren till rörelseenergi och värmeenergi.






Rörelseenergi finns i allt som rör sig. En bil kan drivas av att förbränna bensin i motorn. Då omvandlar bilen den kemiska energin, som finns i bensinen, till rörelseenergi och värmeenergi. Rörelseenergin överförs sedan till bilens hjul så att den kan röra sig.

När du springer omvandlar du den kemiska energin från maten du har ätit till rörelseenergi och värmeenergi. Rörelseenergin gör att du kan röra på dina muskler och därför kan du springa.

Rörelseenergi finns t.ex. i en bergochdalbanor.
Bild hämtad från:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kinetisk_energi

Lägesenergi kan du se i en penna som ramlar från ett bord eller när du rullar nerför en backe på en cykel utan att trampa. Det är tyngdkraften som gör att pennan dras ner och att cykeln dras ner. När cykeln rullar nerför backen rör den sig snabbare och snabbare, dvs. den får mer rörelseenergi. Var kommer då den här energin ifrån?

När du la pennan på bordet eller när du cyklade uppför backen gick det åt energi för att motverka tyngdkraften. Den energin försvinner inte utan lagras som lägesenergi. Det är den lägesenergin som sedan omvandlas till rörelseenergi när pennan faller till marken eller när du cyklar nerför backen utan att trampa.

Lägesenergin i vatten som faller från en hög höjd till en lägre
höjd, omvandlas i kraftverk till elektrisk energi.
Bild hämtad från:
louisebergendahl.blogspot.se